Ragnarok – Magne = Thor ?

Recensioner,TV-Serie 5 februari, 2020

Ragnarok, en norsk orginalproduktion a la Netflix med toner hämtade från den nordiska mytologin. Manuset är skrivet av danske Adam Price (Borgen, Anna Pihl).

Magne och Laurents flyttar med sin mamma till den lilla staden Edda. Redan vid ankomsten till byn märker man av att det är nåt konstigt i görningen.

I skolan dras bröderna åt olika håll. Den store men snälle Magne blir vän med den utstötta miljökämpen Isolde medan bråkstaken Laurents dras till skolans elit. Bröderna har väldigt olika personlighet och det är lätt att dra parallellen till Thor och Loke från Marvels universum.

Magne (David Stakston) börjar känna av och förutspå hur vädret förändras, hans syn blir bättre och från att ha haft glasögon sen barndomen ser han plötsligt bättre utan glasögon. I sorg och vredesmod tar han tag i en slägga och kastar den omänskligt långt. Var det någon som nämnde Thor?

Laurents (Jonas Strand Gravli) är den snygga av dem, han ger uppsyn av att vara vänlig men är en riktig smilfink. Får han chansen så drar han sig inte för att spela ut folk mot varandra och älskar att retas med brodern. Var det nån som nämnde Loke?

Naturen kring staden Edda lever sitt egna liv och vädret växlar omgående. Glasiären smälter och vattnet är förorenat. Magnes vän Isolde misstänker att fabriken Jutul på något vis är orsaken bakom.

Antagonisterna i serien är familjen Jutul, de står bakom fabriken och styr över staden. Man förstår redan i första avsnitten att de är farliga, och omänskliga. Ansiktet utåt är samhällets stöttepelare men i bakgrunden lurar grymheten. De ger känslan av något farligt och övernaturligt. I skolan är det familjen Jutuls barn, (spelade av Theresa Frostad Eggesbø och Herman Tømmeraas) som har rollerna som skolans toksnygga kung och drottning. Det är också till dem som Magnes bror dras men vad har de gemensamt?

Men är den bra ?

Handlingen kan tyckas vara lite seg men det känns medvetet segt och är inte fel på något vis. Man sugs långsamt in i händelserna och bygger upp ett förhållande till de olika karaktärerna. Första säsongen är bara 6 avsnitt och jag har bara sett två än så länge, men min hjärna fullkomligt skriker ut behovet att se mer och binga till imorgon men jag skjuter på det till helgen. Av det jag sett hittills kan jag absolut rekommendera serien. Särskilt för de som tycker om hjältar kombinerat med nordisk mytologi och spänning.